Together as one

79eac" size="1">
2015-02-13, 12:10:48 / Kategori: Sverige
Efter den hemska natten i stallet krävde jag att få åka tillbaka till Uppsala och fitt Lina hade ingenting att säga till om. Fittan vågade inte ens hämta upp mig från stallet utan skickade sin miniatyr till pojkvän som under hela bilresan höll på att pissa på sig av nervositet. Jag var så arg, så arg att bli bort skickad och dessutom glömd. å inte gjorde det saken bättre att bilen luktade horskit. 
 
varje gång jag flippat ur och rymt ifrån hem, så har det alltid varit pga att de vuxna gkort bort sig gång på gång och är man normalfuntad i hjärnan så är det klart att man reagerar och visar att det inte är ok. Jag blev bara så kränkt varje gång att jag ville straffa alla de som kränkte mig eller behandlade mig fel att jag gjorde kaos varje gång, vilket endast resulterade i ännu hårdare straff. Att ihonorera mig eller ge mig straff när jag var arg, var det värsta man kunde göra mot mig på den tiden, Jag blev galen. jag hade redan så hårda restrektioner när det gällde min frihet att det enda dom kunde hota med var att låsa in mig på rummet, vilket aldrig funkade. Än idag är jag helt förbryllad över hur myndigheterna gång på gång försökte straffa ut mig, utan att nån gång stanna upp och fråga dem själva "kanske det inte funkar?"
 
Väl tillbaka i Uppsala började ewas och hennes mans förhållande att upplösas, han pratade inte längre med henne och kom inte hem på nätterna. Stämningen var hemsk hemma och Ewa bara grät och grät. Jag som kände tacksamhet för allt Ewa ändå hade gjort för mig, kände att jag självklart skulle trösta henne och försöka underlätta hennes vardag så mycket som det gick. Efter nån vecka vart Ewa så deppig att hon knappt klarade sig ur sängen på morgonen o situationen började bli ohållbar, jsg hde tagit över all ansvar för barnen, hunden och hushållet. kylskåpet var tomt och jag minns hur jag gick och handlade smör och bröd för mina sista pengar. Jag ville inte ringa Maud, pga rädslan för att det skulle göra situationen värre. Jag visste att ewa och hennes man redan hade brutit kontraktet genom att bryta deras förhållande utan att medd soc. Och att Ewa bara låg i sängen utan att hålla koll på mig, kunde fått henne anmäld. Därför sa jag ingenting, jag tänkte att misärer händer inom familjer, men håller man ihop så löser allt sig till slut. 
 
veckorna gick och Ewa började så småningom ta sig upp ur sängen, men gråtet och negativiteten präglade resten av familjen. Mina kvällar bestod oftast av att trösta Ewa och lova att allt blir bra igen, det kändes skönt att kunna trösta, men samtidigt hade jag förlorat min klippa som skulle stötta mig o mina problem lades på hyllan. Rastlösheten blev till slut odräglig så jag rymde ut en kväll, till stan, för att festa bort allt skit. 
 
Det viktigaste var att jag var tillbaka hemma innan 08.00 , då visste jag garanterat att ingen skulle vara vaken. På den tiden träffade jag en snubbe som inte visste nånting om hur jag hade det, jag ljög allltid om min livssituation för att jag skämdes. Jag var nybettutad i honom och hade riktigt kul tsm, väl ute i uppsala blev det en galen kväll, det vet jag garanterat för jag minns typ ingenting. De där med att vara tillbaka senast kl 08.00 , blev aldrig av. Istället vaknar jag, ökentorr i käften, av att nån terrar min lur. Jag visste direkt vem det var, Maud. 12 missade samtal och kl var 10.00, fuck. Nu var jag efterlyst och skulle få ett nytt helvete, det visste jag. 
 
Maud hämtade upp mig vid stationen, jsg stod där som en riktig Walk of shame, fylld med ångest. Fan att bli inlåst igen..det var min största oro, och jag visste att det skulle bli min nästa anhalt.



KOMMENTARER

» NAMN
» E-POST

» URL

Kommentera inlägget här:

Kom ihåg mig?
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!