Old friends are best

2013-08-14, 18:34:59 / Kategori: Sverige
 
Nyttiga livet fortsätter och jag har inte ätit socker på en heel vecka nu och det är mitt största livsrekord. Jag har faktiskt inte ens varit sugen på choklad, tro det eller ej haha. Däremot har jag socker i kaffet och dricker typ äppeljuice så heelt utan socker kanske jag inte är men jag äter iaf inget godis längre, och det var mitt mål. Cigaretterna ....tar vi sen haha börjar med en sak i taget annars kommer allt fucka sig.
 
Annars är jag tbx till jobbet, jag valde verkligen de bästa semester veckorna med tanke på vädret! Samma dag jag kom tillbaka till jobbet började det regna, och har fortsatt tills nu, puh!
 
I helgen har jag baara umgåts med vänner ♥ I fredags åkte jag & Suss till söder över en drink, men slutade på berns till 04 på morgonen haha, älskar spontana grejjer, det är då det blir som bäst! I lördags träffade vi barndomsvänner varandra som vi inte har gjort sen barnbenen. Jag, emma och Zeljka hängde och sola i lilla Essingen både lördagen & söndagen så det blev en sleep over hos zeljka =). Jag var även hundvakt åt grisen så han fick vara ute hela dagen o springa ♥. Emma hade lill tiger med sig o när han vaknade pigg som en lörk 06.30 på söndagsmorgonen, tog vi oss till ica för att inhandla frukost som vi sen åt upp i solen vid vattnet. =)
 
Bubbel på berns ;)
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

If you are lonely when you're alone, you are in bad company.

2013-08-13, 17:59:41 / Kategori: Sverige
 
Månaderna gick i Uppsala och efter att ha bott där i 2 månader fick jag börja på IV programmet eftersom jag hade missat så mycket från högstadiet men jag hade oturen att hamna mitt i Gottsunda och om jag var ett problembarn, var dom som jag gick med kaosbarn. Ingen lyssnade på lärarna och jag var tvungen att sitta med på Svenska 2 lektionerna för det inte fanns "resurser" för att gå svenska 1 haha jag höll på å dööda nån efter att ha tjatat på en och samma mening en heel lektion. "Sanna sa, sanna säger, sanna sade" O alla bah:2 Sanne sä, sannä säga, sanää säge". Shit efter 40 gången kunde jag inte hålla adhdn inne så jag skrek: MEN SHIIT VA ERE SOM ÄR SÅ JÄVLA SVÅÅRT??! haha efter det slapp jag gå på svenska 2 lektionerna... Det var så jobbigt den tiden för jag blev lämnad och hämtat varje dag efter skolan och fick aldrig chans att umgås med normala människor. Jag blev bittrare och bittrare, till slut rann bägaren över..Jag hade skött mig galant  i ungefär 2 månader men var låst som att jag satt inne. Så jag ringde Maud (kontaktpersonen) som alltid lät så jävla glad o den här gången vart jag ba lack på hennes glädje. Jag begärde att jag skulle få umgås med folk efter skolan för att sen ta bussen hem, men direkt fick jag på foten "men Gabyy, Det har bara gått två månader och inte vill du misslyckas när du kommit en bra bit?..Jag: "aha så du ser redan framför mig att jag kommer misslyckas när jag inte ens har fått testat?"
Grejen med soc och alla inom hela skiten är att om dom har ansvar säger vi för mig, och jag sticker iväg eller rymmer, så blire direkt korsförhör med dom som jag bodde med hit & dit, så dom jag bor hos eller har ansvar för mig, vågar inte ta den risken så dom håller en låst så länge dom kan för att inte få skit, och det visste jag så det gjorde mig galen. Det var flera gånger jag hade blivit lovad att få göra grejer, men i sista sekund var det alltid nån som hade "andra" planer eller inte hade tid att skjutsa mig nånstans så jag blev hemma, o det tar inte jag haha.

Eva och hennes sambo hade dagliga fighter, deras förhållande började sakta men säkert dö ut och det spred sån dålig energi i hemmet att man inte klarade av att vara där. Efter att ha haft ett jätte gräl med Eva ringer Maud mig och säger "Eva behöver avlastning från dig, hon och Jonathan har lite svårt just nu och behöver vara för sig själva.." ehh...ok? så vart ska jag ta vägen?? . Hon skulle alltid försöka få allting att låta så braaa även fast hon kom med keffa nyheter och jag blev tokig på det. "Joo men gabbsan visst har vi ordnat nått bra åt dig, du ska få komma upp till Norrland där jag e o hälsa på en ny familj som du ska få komma på avlastning hos varannan helg, dom e heelt underbara" Jag behövde inte höra mer, jag slängde på luren och slog sönder min dörr. Jag behandlades sämre än vad en hund gjorde o dom trodde dom kunde skicka iväg mig hur som helst utan att ens fråga hur jag känner eller tycker? Jag bara väntade på att eva skulle komma hem så att jag kunde konfrontera henne, vilket hon gjorde nån timma senare, men när hon såg den sönderslagna dörren blev hon rasande och vägrade lyssna på mig o ringde maud. Jag passade då på att ta mitt pick å pack å dra, adrenalinet pumpade samtidigt som jag kände mig så sviken och lurad. Eftersom jag var på fucking landet gick det typ en buss en gång per dag å det var ändå 10 min in till Uppsala, men jag vägrade lifta så jag gick, vart jag gick emot visste jag inte men jag gick och gick tills jag kände två heljus lampor bakom mig som tvärstannade. Jag brydde mig inte ett skit om vem det var och jag var fast besluten att ta mig in till stan. Nån sekund senare kom eva springandes, tog tag hårt i min axel och skrek "VART FAN E DU PÅ VÄG" Att röra nån i det tillståndet jag var med slutar inte med något annat än en smäll, å det var exakt det som hände, av ren reaktion. Men jag fick en lätt smäll tillbaka å då svartnade det för mina ögon. Jag minns inte vad jag försökte göra men eva drog mig emot henne och höll mig hårt om hennes famn. Att hålla i nån i det tillståndet jag var i gör saken bara värre, men oavsett hur mycket jag slog och streta emot, släppte hon inte utan jag minns att hon sa "luugn, luuugn, luuuugn" Å när jag inte fick utlopp för mina aggressioner, bröt jag ihop. Allt jag samlat på , tankar o känslor, kom ut på en o samma gång. Det kan inte ha sett klokt ut men Eva stod bara tyst med stora ögon och lyssnade. Efter att ha spytt ut all skit jag samlat på mig i så många år, började hela min kropp att skaka och jag kände mig så svag i benen att jag var tvungen att sätta mig ner på marken. Jag förstod senare att jag hade fått mitt första nervsammanbrott. I bilen tillbaka var jag alldeles för utmattat för att säga nått, jag kände mig helt tom och sviken och allt Ewa och Maud sa var "Du kan väll iaf åka upp och träffa familjen, du kommer gilla dom såå mycket!" Ibland pratade dom med mig som om jag vore ett litet barn, och det gjorde allting bara värre, men jag fattade att dom gjorde det för dom vet att jag flippar ur på två röda. Jag orkade inte bråka och jag orkade inte rymma så jag gav upp och satte mig på tåget mot Söderhamn som tog 2 timmar från Uppsala. Jag var så anti allt att jag bestämde mig för att inte vara trevlig mot den nya familjen, vilka fan va dom liksom och jag är annars alltid artig , men nu fick det vara nog, jag skulle vara där över en helg och jag skulle räkna timmarna.
 
Väl framme på stationen blev jag uppmött av en lång brunhårig kvinna i träningsbyxor som tuggade tuggummi som ett cpbarn. Hon presenterade sig som Lina, och började kallprata: "hur gick resan..?" Jag märkte att hon var lite nervös och stel, och det gjorde ingenting bättre. Jag föraktade blyga, tråkiga, eller stela människor o i den stunden ville jag bara komma fram så att jag kunde stänga in mig på mitt rum.
Söderhamn var den mest bondhåligaste staden jag någonsin hade varit i, hela staden tog endast 5 min att gå igenom och det fanns typ 1 rödljus med två rondeller på vägarna..that´s it. Jag visste direkt att jag bara ville därifrån så fort som ögat. Vi satt tysta i bilen , en stel tystnad som kan göra en galen, men jag hade inget måste att vara trevlig, jag ville inte ens vara där så jag tänkte bete mig hur jag ville.
 
Det kanske tog 5-10 min , längre ut i skogen stannade vi in till ett fint rött hus med ett stall precis brevid, det första trevliga jag sett sen jag kom till byn. När vi parkerade kom en kort man i 30-35 års åldern ut från huset och började vinka. Va trodde han? att jag var 5 år gammal eller? Han fick ingen vinkning tillbaka från mig men jag presenterade mig och gick sedan in i huset. Huset var i två våningar och var ganska modernt inrett. Mitt rum var litet med en 90 säng och med massa häst och hund böcker ståendes i en rutten bokhylla. Jag la min väska på golvet och gick ut på terassen för att ta en cigg. Det luktade verkligen natur och skog utomhus. Det var en sån frisk luft som jag aldrig känt förut och det kändes som man fick en syre kick bara av den rena luften. Lina kom nån minut senare ut med en kopp kaffe och en cigg, hon rökte också. Hon berättade att dom hade 4 travhästar som var deras liv. Hon jobbade som förskolelärare i stan och hennes sambo pluggade nånstans. Hon berättade sen att det skulle vara en Rix fm festival i byn och undrade om jag ville gå.. Rix fm? kom igen nu, ska jag behöva lyssna på gärt eller? haha hennes fråga fick mig att höja ögonbrynet och jag tror hon fattade vinkeln för hon tittade ner och blev tyst. Istället gick hon ner till stallet för att börja göra iordning sina hästar för ridning medan jag gick och lade mig i sängen. På den tiden fick jag aldrig använda internet eller en telefon så jag var helt enkelt utlåst från omvärlden och jag hade inte pratat med några av mina kompisar i Stockholm på flera månader. Medan Lina var i stallet passade jag på att låna deras data, även fast jag inte fick. På den tiden var det playahead som gällde haha och msn typ. Men när jag gick in på mina kompisars profiler fick jag bara en klump i magen som fick mig att stänga av datorn. Där såg man bilder från fester och när mina vänner umgicks och hade kul. Jag kände mig som en jävla outsider där jag satt, mitt ute i ingenstans hos en främmande familj för att den familjen jag bodde hos hade "problem" så att jag var tvungen att åka på "avlastning"..har ni hört ett snällare ord? "din familj behöver avlastning från dig" shysst.. Jag fick en sån lust att supa efter playahead grejjen att jag snokade omkring i hemmet för att hitta nått gött och visst hitta jag nå gött haha. I frysen låg en röd rosé flaska som bara väntade på att jag skulle dricka den. Jag tog den ur frysen helt oblygt och började smutta. Lina och hennes sambo var borta i timmar, långt in på natten och jag hade fortfarande inte ätt nått och vid 23.00 var jag både rejält packad och hungrig haha så jag ställde mig och lagade typ köttbullar med makaroner som 5 min senare gjorde att jag däcka.
 
På lördagen skulle Lina och hennes sambo iväg på trav med sina hästar ännu längre upp i Norrland så dom föreslog att jag skulle vara på en ridskola i Söderhamn sålänge, dom skulle endast vara borta i några timmar. Jag, som kände mig överkörd och övergiven igen började protestera. Vad skulle jag göra på en ridskola som jag dessutom inte kände någon i?? Folk skulle undra va de va för skum tjej som hängde runt stallet liksom.. Lina som var den mest konflikträddaste person jag träffat gick och gömde sig för att ringa Maud, som ringde mig nån minut senare med sin jävla överdrivet trevliga röst: "Gabbsann kom igen nu, dom måste iväg och har planerat det här i flera veckor o du kommer få träffa Jessica i stallet som är huuuuur gullig som helst! Du kommer gilla henne direkt!" Det gick aldrig att diskutera med Maud för om dom redan hade bestämt en grej, så spelade det ingen roll vad jag sa var jag tvungen att följa med på deras noter ändå. Jag svarade inte på Mauds dumma förklaring utan slängde på luren o satte mig i bilen som luktade hästskit.
 
Vid stallet mötte vi upp Jessica som var en stor och livlig kvinna som visste att jag älskade att rida så hon hade ordnat några hästar jag skulle träna under tiden jag var tvungen att vänta på fitt Lina.
Timmarna gick och efter bara tre timmar var jag klar med alla hästar och jag var vrålhungrig. Jessica hade lämnat stallet för att åka iväg så nu hade jag ingen att prata eller umgås med och inte fanns det mat att köpa nånstans i närhetenheller. jag försökte sysselsätta mig själv genom att mocka några boxar men efter att stått hungrig i över 6 timmar fick jag nog. Jag ringde Maud o frågade om det var meningen att jag skulle svälta ihjäl i stallet, med tanke på att jag hade varit där i över 6 timmar utan att Lina hade ringt eller jag hade fått mat. Maud lät stressad och upptagen och skulle ringa Lina för att fråga när dom skulle hämta upp mig o efter nån halvtimma ringde Maud tillbaka med nyheten jag inte trodde var sant. "Dom är fortfrande kvar i Österund men är snart på väg tillbaks gabbsan" På väg tillbaks snart??? Från Östersund ner till Söderhamn tog det typ 4 timmar, och med deras hästsläp skulle det ta 5 timmar till.. Skämta hon eller?? Jag nämnde att jag inte ätit nått flera timmar o även hon blev tyst när hon hörde att jag varit hungrig så länge. Hon sa att jag kunde gå in till Jessica och äta nått från henne men hur kul är det att gå in till ens främmande hem för att börja rota i deras kylskåp?
Hungrig som jag var gick jag in till Jessica iaf, som tur var var hon inte hemma, annars hade jag aldrig stått o rotat i hennes kylskåp.
 
Klockan blev 20.00, 21.00 ..När klockan slog 22.00 hade jag fortfarande inte hört något från Lina och jag kände mig en än gång lurad och lämnad. Fan asså..Det är inte många som kan förstå hur det känns att inte få tillåtelse att ha en procents kontroll över sitt liv, och när man inte ens får ha kontroll, så missköter de som ska ha kontroll över mitt liv sig men dom kunde verkligen inte bry sig mindre. Kl 23.00 ringer Maud och säger att jag kommer få sova över i stallet pga att Lina inte skulle komma hem fören mitt i natten... ?#*!!1@ !!! Varför i heeelvete tar dom ens emot mig på en helg när dom vet att dom är tvungna att åka iväg iaf?? ahh Jag var så förbannad att jag inte kunde sova på hela natten. Det jag visste iaf var att jag aldrig mer ska lyssna på nån i hela mitt liv längre.
 

I'm the type where I let you know when things are great, and when things are not that great

2013-08-09, 17:16:00 / Kategori: Sverige
 
Är inne på min 2 nyttiga dag i mitt liv och jag är såå förvånad över hur driven jag faktiskt är att byta livsstil. Socker har jag inte ätit på 3 dagar nu och ett sånt sug som alla säger att man ska få, känner jag inte alls..Visst, efter jag har rökt en fet kommer ju sockersuget men nu har jag inhandlat röda äpplen + nötter, som tydligen stimulerar dopaminet i hjärnan på samma sätt som sockret så det blir min nya Munch!
Sen ere ju de här med sallader....Jag kan ärligt säga att jag äter inte sallad pga att jag inte känner mig mätt efter en sallad, så det har aldrig blivit så att jag väljer en sallad till lunch tex, för 5 min senare är jag hungrigare än va jag var från början, men jag har faktiskt hittat en sallad som är både supergod och lite mättande. Fattoush sallad is the shiett.. Grönsallad, persilja, mynta, tomat, paprika, lök + rostat bröd, o sen häller man i en dressing som är gjord på olivolja,torkad mynta & paprika och sen skaka salladen.. Det är de rostade brödet som gör hela salladen tillsammans med dressingen. Ouf asså jag kan äta typ 5 styckna på raden för att det är så gott! Som tur är jobbar jag där fattoush görs så det blir min lunch måånga dagar framöver.
 

Sen ere ju de här med vitaminer..eftersom jag varken har varit bra på att äta grönt eller frukt så skulle jag egentligen behöva gå och ta en vitaminspruta, men blev lite nojjig för nålen så jag gick förbi Life butiken istället för att leta efter vitamin ersättning..Jag har läst om vitamin burken "kvinna" som innehåller alla vitaminer o shit som en kvinna behöver, men hon i kassan hade tydligen något bättre till mig så hon räckte fram den här:
 

Som tydligen ska vara the shit enligt henne. haha och jag förstår varför när jag läste innehållsförtäckningen..
 
Vitamin A
Vitamin C
Vitamin D
Vitamin E
Vitamin b1
Vitamin b2
Vitamin b6
vitamin b12
Niacin
pantotensyra
folsyra
biotin
kalcium
magnesium
zink
koppar
järn
mangan
jod
selen
krom
molybden
 
Shit, efter 2 månader av den här borde det lysa vitamin om mig eller? hahaha 2 kapslar per dag, alltså 2styckna på morgonen. Kommer ställa den preciiis brevid kaffemaskinen så att jag inte glömmer bort burken, den ska ätas upp!! Luktar hora gör den men de ba hålla näsan o svälj haha.
 
Sen har vi ju frukosten.. har researchat lite på internet och tyydligen ska yoghurt vara jätte bra för motverkning av rynkor och återfuktning av huden i ansiktet så nu kör jag stenhårt på yoghurt, och har redan hittat min favorit.
 
 
 Paninis egna "get started" yoghurt..asså ÅHHH va good den e! Det är en mild yoghurt med mjuka nötter och granatäpplen o i botten äppelmos. När man äter den kan man aldrig tänka sig att den är nyttig för den är så söt i smaken, men tydligen inte så denna är min nya favvo ♥

Trust gets you killed, Love gets you hurt & being real gets ju hated

2013-08-07, 18:28:05 / Kategori: Sverige
Efter att ha bott på p12 i Örebro i 3 månader var det dags för nästa ställe...Personalen på instutionen tyckte att jag hade skött mig så bra under tiden jag var där att jag skulle få komma till ett familjehem istället för nått jävla bullshit hem, och det gjorde mig såklart hoppfull. Jag fick skjuts upp till uppsala, där jag skulle bli mött av min nya kontaktperson för familjen. Jag kommer ihåg den här händelsen som om det var igår.. Maud hette min kontaktperson, och hennes uppgift var uppfölja tiden hos familjen och vara en "förmedlare" till soc, så att jag slapp ha nånting med sockärringarna i solna att göra med, hatade dom så innerligt på den tiden att jag bara spotta på dom så fort dom sa nått.
 
Maud mötte upp mig vid Uppsala station med en maffig KIA Jeep med bruna lädersäten innuti. shit tänkte jag, vem är den här rika kärringen? haha.. Hon var en bubblig rolig livad tant som hade fullt upp 24/7. Hon och jag skulle ha måånga gräl i framtiden..
 
5 minuter utanför uppsala svängde vi in i ett lugnt villaområde som endast hade en Preem mack och en luffig pizzeria. Great tänkte jag..ännu ett bondställe. Väl framme parkerade vi utanför ett gulligt gult radhus med fint planterade blommor runtomkring. Det är alltid läskigt första gången man kommer till ett nytt hem, men efter 4de gången kände man inte så mycket, man hoppades mest på att dom som bodde där var snälla och inte bråka med en. Och nu när jag skulle få bo hos en familj, kändes det värre eftersom jag inte ville tränga mig in hos en familj och att man dessutom visar sig blottad som ett problembarn som inte kan bo hos sin egen familj.
 
Nånting som jag alltid kommer minnas och uppskatta från första mötet med eva (familjehemmets mamma) var att det första hon gjorde var att ge mig en sån stor och varm kram som jag aldrig hade fått av nån förut och för första gången kände jag en trygghet och ett lugn som visade sig senare blev min räddning. Hon sa dessutom med en varm men bestämd blick att "Allt kommer bli bra ska du se, det ska vi se till" Så gav hon mig en till varm kram. Om jag ska beskriva Eva som person, så var hon helt enkelt bäst. Hon var en kvinna som verkligen aaaldrig brydde sig om vad andra tyckte eller tänkte om henne och hon svor alltid varannat ord, och dessutom hade hon ADHD. Hon gav sitt liv för sina 2 barn och hon brann för att hjälpa ungdomar som hade hamnat snett. Hon älskade dessutom kaffe och cigg, och hon var ganska galen. Ett exempel: Hon skulle skjutsa in mig till stan för nånting, och som vanligt var hon sen med allt som hon hade planerat så det blev kaos. Vi kastade in oss i bilen och jag hade aldrig sett nån köra så galet som hon hahah. Hon sket i varenda övergångställe och svor åt folk som stod i vägen att flytta på sig. 160 km/h på en landsväg kör hon helt galen, kör om alla bilar på fel sida av vägen och när vi tror att vi klarade oss, hör vi blåljus bakom oss. Hahaha då fick eva flipp och börja svära som aldrig förr och precis innan polisen kom fram till våran bil, bad hon mig att hålla mig för magen..Va? haha uttryckte jag, men hon bara shyssa åt mig att hålla mig för magen som att jag har ont, så jag kröp upp i fosterställning på sätet och knep ihop ögonen haha. När polisen kom fram frågade dom naturligtvis vad det var som gjorde att hon körde 160 km/h på en 70 km/ h landsväg..haha hennes svar var så jävla klockren "Ah jag ber så jävla mycket om ursäkt asså men min dotter här har såna värkar i magen att jag tror hon har infekterad bindtarm och kan tuppa av närsomhelst" Jag trodde inte mina öron o jag ville bara brista ut i skratt för att hon sa "infekterad blindtarm" Polisen var desstuom skit snygg så kul att han trodde jag var infekterad liksom. Jag trodde verkligen att polisen aldrig skulle ha gått på den bortförklaringen men till min förvåning tittade polisen på mig och frågade "behöver ni en ambulans?" Jag tittade på Eva och hoppades hon skulle hitta nån bra comment, vilket hon också gjorde haha "Näe vi ringde akuten va, men dom sa det att kunde jag skjutsa in henne snabbt som ögat så skulle dom möta oss vid ingången" ..Polisen vart tyst för nån sekund, sen sa han "Ok, vet ni vad..Eftersom det är så akut så låter jag dig gå med en varning, men håll dig till hastighetsgränsen resten av vägen, annars får ni ringa ambulans" WHAAAAT?! HAHA asså om en person kör 160 km/h på en 70 väg, ryker körkortet direkt, inge snack om saken, men det var typiskt Eva att klara sig undan sånnadär typer av situationer. Hon hade en riktigt galen talförmåga och en ärlighet i hennes röst som gjorde att man verkligen trodde hon var ärlig om allt hon sa, så självsäker var hon.  
 
Men Eva tyckte inte om min attityd och hur jag såg ut när jag kom hem till henne. Jag var kaxig och svår, och jag hade fina kläder med fina klackskor som jag hade handlat i Örebro, men hon dissade allt jag hade haha, då förstod jag inte varför, men idag förstår jag varför hon tjadade så mycket om att man ska klä sig enkelt hit & dit. Hon var den första personen som fick mig så självsäker och förhöjt självförtroende att jag kunde gå ut utan smink och i ett pyjamas byxor om jag så ville. Hon lärde mig att vara bekväm i mig själv och att vara just den man är. Och hon var så otrolig som såg hur känslomässigt avstängd jag var och mitt dåliga förtroende för mänskligheten att hon hjälpte mig bygga upp mig själv under 2 års tid. Så hon hjälpte mig verkligen att bli den jag är idag. Vi blev snabbt bra kompisar, och ibland lite för bra kompisar, med tanke på att hon skulle ju ändå vara en "mamma" men vi kom varandra så nära att det inte gick att bryta våran nära kontakt.
 
Eftersom jag fortfarande hade LVU när jag flyttade till Uppsala, vart det tjafs med regler hit & dit. Jag fick verkligen aldrig ta bussen själv nånstans eller vara för mig själv i huvudtaget. Vart jag än skulle var nån tvungen att skjutsa mig och dök jag inte upp på bestämd tid, blev jag efterlyst. Jag följde reglerna ett tag, men när jag märkte att jag inte fick friare tyglar även när jag skötte mig, började jag protestera, och det var då jag gick tillbaka till mitt gamla jag igen.

Being hurt too many times, doesn't make you stronger, it destroy who you were, who you wanted to be and makes who you are today.

2013-08-07, 16:48:12 / Kategori: Sverige
 
Hey folks! Shit va arga ni blir när jag inte uppdaterar! haha sorry men jag har haft 2 veckors semester och har verkligen inte pallat eller haft tid att skriva.. Så börjar med update, som sagt, har haft 2 veckors semester, hade egentligen bara 1 veckas, men chefen hörde av sig å sa att jag kunde ta en vecka till om jag ville för att det var så lite folk på stan, å självklart svarar man inte nej. Umgåts med v, andrea, suss och emma under min semester och dom gjorde hela mina lediga veckor ♥
 
Nånting nytt är att jag ska verkligen försöka byta livsstil..haha jag vet att jag har typ sagt det 100 gg sen jag öppnade bloggen, men senast jag försökte bli nyttig var i Spanien när jag skulle prova på en detox. Deeet gick sådär om man säger så, planen var att jag endast fick äta flytande föda, alltså skulle jag behöva gå hungrig i en månads tid? aaldrig! Men nu har jag verkligen kommit i fund med att det kanske är dags att sluta vara rädd för grönsaker och frukt o istället försöka byta kost heelt från vad jag äter idag. Jag har länge tänk att typ söka till du är vad du äter haha men jag vet att jag skulle få en sån uutskällning av skipper för att jag äter så dåligt och att jag röker så mycket att jag inte skulle pallat med skammen. Om jag skulle försöka skriva upp min dagliga "matintag"s lista, skulle den typ se ut såhär;
 
09.00 Kaffe + cigg
11.00 en cheesburgare innan jobbet (godaste frukosten)
15.00 Lunch, som blir antingen nån wrap eller husmankost
16.00 godisdags
21.00 middag, heelt olika, ibland lagad mat men för det mesta hämtmat
22.00 godisdags igen
01.00 (om jag fortfarande e vaken) mat igen, mackor typ
 
Jag har verkligen levt såhär alldeles för länge, ok när man e tonåring o sådär men jag har varit föör bekväm och föör envis för att fortsätta. Jag är en sån person att jag måste typ verkligen "nå botten" med nån dålig vana för att till 100 procent bryta den, och nu känns det verkligen som en sån "bottenkrasch" typ, och det är bara positivit, det får fram mitt driv och min beslutsamhet för att nå mitt mål.
 
Och eftersom jag inte är överviktig, så behöver jag faktiskt inte baara äta sallad och kaninmat, utan det räcker egentligen med att äta hemlagad mat med grönsaker och istället för att dricka läsk, dricka vatten, och istället för godis ska jag äta frukt istället. Och för att minska mina godis och ciggarettintag ska jag äta en knäckemacka varje gång jag blir sugen på en onödig cigg. Jag har faktiskt bara levt på 3 cigg per dag när jag satt inlåst, och inte dog man av de...men däremot åt jag som en jävla gris, haha.
Så nu blir det nya tag och ska försöka följa de nya matschemat på ett ungefär såhär;
 
09.00 Kaffe och cigg (den gååår inte att sluta med)
11.00 yoghurt & knäckemacka
15.00 Lunch , Husmankost + sallad
20.00 middag, hemlagat + sallad, efter maten en frukt
(slut ätat)
 
Det är alltså godiset och sockret jag vill bli av med, för jag har verkligen ett sånt sjukt beroende av de. Haha en gång, kommer aldrig glömma det, inte annie heller hahaha.. När jag bodde i Söderhamn o any kom på besök hos mig.. Vi rökte och sen blev jag godissugen.. Jag hade glassbåtar hemma, ni vet i såndär stod förpackning med typ 12 styckna innuti..haha efter den första var jag bara tvungen att äta en till, sen en till och en till, till slut hade jag vräkt i mig hela 8 glassbåtar på raden.. Annie vart mer tyst ju fler gånger jag gick och hämta en till.. hahaha jag kan liksom inte sluuta äta nått som jag tycker är gott..Och dessutom fick jag en sån utskällning av tandläkaren för mitt sockerintag att hon hotade med ett "Om du inte slutar äta så mycket socker kommer du inte ha några tänder kvar när du är 50"..Tack för den liksom....på tåget på väg därifrån hade jag sån ångest över allt godis jag har ätit att jag verkligen för första gången blev äcklad av socker.. Trodde aldrig den dagen skulle komma, så jag är verkligen beslutsam med att jag ska fixa de här! ..Det sägs att första månaden sockerfri är som att försöka bli drogfri från alkhol typ...kul. Men efter en månad ska man tydligen aldrig med känna det där riktiga socker suget som jag kan få. Ska bli kul att se resultatet sen =), håll tummarna för mig pls!
 
 
 
 
 
 Hahaha lejongapet
 
Slickad tallrik...haha

Ky-mani Marley på grönan
 
 
 
 
 
 
 

Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!